Gästbloggare nr. 2!

Godmiddag mina vänner!

I dag har jag tur! Det stod alldeles still i huvudet på mig och jag hade ingen aning om vad jag skulle skriva om... Men då: som "en räddande ängel" damp det ner ett mejl i brevlådan från ingen mindre än Leif A, syrrans "gube", som här lämnar en direktrapport från träningslägret i Portugal! Jag försökte googla lite efter Leffes meriter på löparbanorna men konstigt nog hittade jag inte så mycket... Men en sak jag är imponerad av är att Leffe började föra träningsdagbok 1998 och efter det har han minst ett löppass inskrivet varje vecka!

Så mina vänner, här kommer han, Leffe A:

En åthutning per dag eller löparhistorier från Portugal

Jag hade lite problem med att sätta en bra och säljande rubrik, man jobbar ju inte på AftonPressen. Men i Portugal är jag i alla fall. Och löptränar. Åthutningar är tråkiga, så jag börjar med några rövarhistorier. Sorry, löparhistorier. Sanna löparhistorier.

Som tisdagens valla. Intervaller, 6-8st med 3min löpning och vila 60s varannan och 90s varannan. Tillsammans med TSM. Team Stockholm Marathon betyder det, för de som inte sitter inne med löparsnacket. Längst fram startade 3-timmarsgruppen och efter den 3:30, och så vidare. Jag och lilla Frida, en ung löpartjej på 23 vårar som jag stundtals tränar med, tyckte ingen passade så vi bildade en egen minigrupp emellan 3:00 och 3:30. Jag siktade på fart 4:10-4:15 min/km. Frida siktade på att hänga på Leffe-Haren. En kille på dryga 30år frågar vilken fart vi ska köra i och vilka tider vi gör på milen. Han såg inte så vältränad ut så jag tänkte att han hänger nog med oss på den första och kanske den andra. Visst blir han lite trött, och vi med, men han har ett steg som jag skulle vilja ha. Vi kör 6st och fart 4:00min/km. Lite snabbare än plan. Men ett bra formbesked. När vi joggar tillbaka berättar Kim, killen utan magrutor, att han gjort 3000m på 8:30. Och nu har jag Googlat och vet att han har sprungit terräng-VM som P19. Så, Leif_A, var inte så snabb att döma löpare efter dina fördomar.

Torsdag, är bergspass-dag. I alla fall om man är i Portugal. Dryga 14 km löpning och efter ca 6km kommer 3km som är en enda lång uppförsbacke. Fast det är två, backar alltså. En första smakretare och sedan konstant uppåt i nästan 2km. Frida idag också. Men även en himla massa andra löpare. Frida hade värmt upp, fusk?, så hon lägger sig i tätgruppen med eliten. Som Anders Szalkai, Kristoffer Österlund, Nicklas Berglund, Jessica Samuelsson och Leif_ A. Mig känner ni, de andra kan ni Googla på. Ok, vi var 6-7st till i klungan och alla körde ju inte på max. Men skulle jag komma upp för backarna så insåg jag att det var bäst att släppa klungan, efter att först ha sladdat någon km. Sista backen blev tuff, sakta kämpade jag mig uppåt, mot vätskestationen som var belöningen när man nådde toppen. Strax efter mig kommer en pigg Kim och en inte lika pigg tjej. Men hon menade att hon hade rätt att vara lite trött för hon har kört rätt hårt nu i snart 2 veckor. Och med ålderns rätt, den enda av oss där uppe som varit med om andra världskriget. Då blir man lite nyfiken, och frågar efter namnet. Monica från Gagnef. Ja, hon nämner inte först Gagnef, sådant vill man nog mörka, men känner man till veteraneliten i Sverige så vet man en del :-). 3:37 i fjol i Stockholm och ”bara” tvåa i sin klass på New York City marathon. När vi ger av de sista kilometrarna, som är mest nedförs, rullar hon på och denna vältränade tjej som fyller pensionsålder i år rullar ifrån mig. OK, jag hängde på täten men jag kunde jag inte följa en pensionärstant!

Åthutningarna då? Kanske inte så spännande, men lite förvånande. Man måste lägga besticken rätt när man hämtar mer att dricka, om man då inte vill ha en lektion av servitören. Och springer man med TSM så får man absolut inte springa före ledaren, helst på ett led i takt och definitivt inte på trottoaren på andra sidan vägen. På bergspasset måste man springa minst två och två. Synd att jag inte visste det för då hade jag givetvis inte släppt klungan :-). Men man får ha en mörbultad kropp som skriker efter vila. Fast inte idag för då är det snabbdistans och veckans tävling, ”Pricka tiden” ...

Åhhh, nu kom jag på vad titeln på min gästblogg skulle ha varit: Funderingar från Portugallien!