Curling!

Jaha, då har man blivit curlingspelare också! Det skulle man ju inte trott... Men när världens största verktygstillverkare vill fjäska lite får man väl passa på!

Jag kan inte påstå att jag var så där jättesugen på att åka på detta... Sådana där jippon brukar ju liksom inte vara min kopp thé...

Men, faktiskt, det var riktigt trevligt! Mycket tack vare instruktören, Sören Gran. Han var coach för herrlaget i vintras på OS som kom fyra och har själv varit med i flera OS och VM på åttio och nittio talet... Han var verkligen trevlig och entusiastisk, och lyckades faktiskt lära oss lönnfeta gubbar spela lite!

Vi blev förstås inte BRA! Men det funkade! Först när man kom ut på isen fattade jag inte hur det skulle gå... Men först gled vi lite fram och tillbaka, sen övade vi lite och knuffa i väg den där stenen. Sen var det dax för match! Och det såg ju ut som vi var duktiga tyckte jag i alla fall. Visserligen kom ju stenen för det mesta för långt. Och om den inte gjorde det kom den för kort... Men det gick bättre och bättre.

Och, som jag skrev, det var roligt! Men mycket var det nog Sören Grans förtjänst! Ska man testa något sådant här och tycka det är roligt är det nog ganska viktigt att man har en sån kille med!

I kväll tänker inte jag missa Köping Hillbillies på SVT halvtio. Och det är inte bara för att syrran kommer att dyka upp i något avsnitt (håll utkik efter Dr. Larsson :-) ). Jag tror man kan få en del inspiration av de där killarna! Och kanske man kommer på att man inte bör klaga så mycket! Det finns såna som har det värre och inte klagar...